#4
Jag har fått lite meddelande från mina kära bloggläsare, som tar sig tiden att följa min resa, som önskar att jag kunde uppdatera lite oftare än vad jag gör,
Det hade jag mer än gärna gjort, om smärtan inte varit så intensiv som den nu varit sen förra inlägget, för första gången i mitt liv så vart jag helt sängliggande precis som jag beskrev i förra inlägget, men första gången som jag vaknar med samma sjuka smärta som när jag däckade på natten, har inte gjort en sak, men försökte att inte vara helt sängliggande igår men blev inte många turer igår, inte mer än till köket för något att svälja ner tabletterna med och till toaletten som längst, så att vakna med samma sjuka smärta när tösa åkte till skolan imorse, trots jag tagit både det ena efter det andra så vaknar jag ändå med denna helvetiska smärta, ögonen gör så fruktansvärt ont, känns som dom skall ordagrant pluppa ur skallen, blundar, försöker massera ögonen men det gör hemskt ont och dom är verkligen stenhårda, går inte rubba dom åt något håll, jag vet ju nu varför, nu med fakta i handen så beror det ju på ett sjukt övertryck i skallen/hjärnan, då ingående blodkärl är helt öppen men dräneringskärlet är ju skadat och i kläm så det innebär ju att ett fruktansvärt övertryck i huvudet när det är fullt tryck in men inte ut.
Är inte bara ögonen som är ett rent helvete,som inte tål en gnutta ljus ens, försökte igår kväll att sätta på Netflix eftersom man legat i flera dagar, tänkte jag kunde få något annat att tänka på, men med tanke på att hörseln är extreme då även dessa kärl och nerver går i huvudet där det sjuka trycket är så klarar jag inte av något ljud, men tänkte om jag stänger av ljudet helt och sänker styrkan på ljuset på TVn så kanske det kan gå med solglasögonen, men tji fick jag för det, för vid varje bildsekvens som ändrades på TVn kändes som någon gav mej hemska stötar i hjärnan å knivar i ögonen, ja då menar jag inte sådana man kan uppleva någon gång ibland i livet, utan man riktigt grimarscherar med varenda muskel i hela ansiktet/huvudet tills det släpper, så vart bara att stänga av den…
Detta med att vara så hemskt ljud och ljuskänslig, där man mer än gärna bosatt sig i ett helt isolerat rum utan tillstymmelse till ljus eller ljud, hade varit rena drömmen när värken är som värst, ja jag kan inte förklara det med ord men vattnet som cirkulerar i elementen eller den elektroniska musskrämman som det mänskliga örat knappt skall höra, ekar i mitt huvud, ja ni vet dom gångerna ni råkar ut för ett riktigt högt ljud, som bara får dej att hoppa till, så är det konstant när värken är som värst, minsta lilla ljud räcker och detta med ljud och ljus är bara en del av smärtans grepp.
Huvudet i sig, känns som det väger så mycket, som någon står och pressar ner det mot nacken/ryggraden och det har jag ju nu fått förklaringen till varför med dessa två diagnoser, då många ligament samt bindväven är förstörda/skadade så innebär det ju att det mellanrummet som skall finnas mellan varje kota inte existerar så i sin tur sjunker ju huvudet neråt så långt det går, som i mitt fall, där hjärnstammen nu vilar på ryggraden, så ja ni kan ju tänka er alla nerver och blodkärl osv , speciellt huvudnerven "Vagusnerven" som går genom ryggen sen vidare genom nacken till huvudet , hamnar i kläm, när många kotor ligger kloss Ann och det som skall hålla huvudet stabiliserat är bortslitet så det enda som försöker stabilitesera huvudet är ju nackmusklerna, speciellt Trapezius så ju mer man tänker på sina smärtor och dess placeringar så har ju alla sin förklaring, men vad hjälper det mig, smärtan minskar ju inte för det, tvärt om, som jag skrev tidigare så är detta första gången i mitt liv där smärtan ej gett med sig över sömnen utan fortsätter dagen efter, självklart är jag aldrig någonsin helt fri från smärta någon stund på dygnet, men nu pratar jag om den högsta smärtan som förr inträffade någon, eller några gånger i månaden, och vid varje attack så blir smärtan värre för var gång, igår/idag så är den inte som förra inlägget då den var 10/10 där tio är den värsta tänkbara, utan denna har legat och vandrat mellan 8-9/10 men istället fortsatt på dag nummer två, men attackerna av denna värsta blir allt fler och tätare.
Självklart har jag mediciner/smärtstillande/droger i vissas ögon att ta till, men som person så vägrar jag att ta för mycket eller för ofta eller varje dag, och recept biten vs läkarna har ändrats med årens lopp, och får inte utskrivet den mängd jag förr behövde, så jag får verkligen känna efter om jag verkligen inte kan härda ut några timmar till, så jag helt plötsligt står helt utan en dag när smärtan slår till som värst, och som värst beskrev jag ju lite i mitt förra inlägg att oavsett maxdoserna så avtog inte smärttopparna ens utan blev bara värre, kändes precis som att nu är min stund kommen, varken jag eller kroppen klarar inte av mer, men som tur var den natten att stesoliden efter flertalet intag fick mig att däcka, så jag lyckades på så vis ”överleva” men många tankar for genom huvudet, det skall jag inte lägga under stolen med, även tankar som, hur blir nästa attack där smärtan blir 10/10, ja jag kan inte beskriva rädslan..
Jag får även flera meddelande från vänner och människor som jag aldrig pratat med förut, många har jag inte svarat ännu, då smärtan styr hela min vardag, och jag kan inte leva på morfinpreparat dagligen och dom få tillfällena jag mår lite bättre så försöker jag umgås med min son och min familj men självklart vill jag mer än gärna ge alla svar, inom sinom tid kommer alla få svar, jag lovar, en av många frågor är, vad jag har provat genom årens lopp för behandlingar/utredningar både privat och inom sjukvården, jag kan nog säga med handen på hjärtat, att det är nog lättare att nämna det jag inte provat, som tex ”Prp” platelet rich plasma behandling av mina ligamentskador, är något jag mer än gärna vill hitta någon som kan behandla mig med, så känner du eller någon annan till någon som behandlar med detta, så snälla hör av er, en annan sak är en nervstimulator av vissa nerver i nacken, även en annan behandling som vissa kallar det ”bränna” bort vissa nerver, finns några saker till jag ej provat säkerligen men mitt minne är som allt annat, som går genom nacken… en av dom mindre lyckade behandlingarna som jag trots hemsk smärta, gav flera försök utan någon effekt alls, ni kan se några bilder på den behandlingen här nedanför som vart för många år sedan när man inte bara vart skinn och ben.
Har även fått frågan vad jag önskar mig mest, och det skall jag svara på helt ärligt att det är två saker,
för det första att så många människor som möjligt vill hjälpa mig att sprida min blogg/resa så att dom som vill och kan, både förstå att detta inte är någon sjukdom som är lik någon annan, trots samma diagnoser så har vi alla olika % av skador och "men" i livet, men framförallt helt olika smärttillstånd, vissa jag läst om, kan vara aktiva på flera sätt även driva alla moderna saker som poddar och bloggar,Instagram osv som uppdateras dagligen, jag själv får kämpa med allt jag har, som med bara detta inlägget som tagit mig snart en hel dag, då man ofta får stänga ner och lägga sej helt under täcket så smärtan lättar något så man kan fortsätta en liten stund någon/några timmar senare så allt är individuellt med dessa diagnoser.
Det andra jag önskar och mest av allt i mitt liv, är att så många som möjligt får ta del av min historia och på så vis kanske kan hjälpa och vill bidra, oavsett storlek på bidraget så är jag oändligt tacksam,
”många bäckar små”
Denna Operationen som för mig blir mer och mer ett faktum, ett absolut måste, ja ett måste för var dag som smärtan slår ut mig och förstör/försämrar min livskvalite radikalt ❤️
Hade jag bara mått bättre så hade jag självklart uppdaterat min blogg/historia dagligen, åtminstone oftare, jag hoppas alla ni som läser detta kan ha tålamod med mig,och kika in någon gång ibland för nya blogginlägg.
Många frågar varför jag inte kan lägga ut fler bilder när jag mår som värst, jag får helt enkelt svara som så, att det är inte mycket att se, då smärtan sitter inuti och inte utanpå som tex ett brutet ben eller liknande, men här fick jag i alla fall tagit en bild för er som efterfrågat, men som sagt, inte mycket att se, men försöker så gott jag kan med det jag har att svara er.
Tusen och tusen tack för alla som följer mig och min resa 🙏 finner inga ord som kan beskriva min tacksamhet 🌹 alla bidrag från människor som jag inte ens träffat, det ger mig så mycket på alla vis ❤️
Ta hand om er alla och glöm inte dela min historia.
Många varma hälsningar
Elvis
http://thelastroad.blogg.se
För er som kan och vill bidra till min största önskan så finns följande alternativ.
Swish: +46(0)736523017
QR kod är aktiv och går bra att scanna.
Har skyddad ID
Dalslands Sparbank Clear 8234-7 3623582-8
Iban SE54 8000 0823 4700 3623 5828
Bic 8 SwedsessB
Bic11 Swedsessxxx